Den tysta krisen

Det finns en bortglömd kris som har pågått i decennier. En kris som har skördat fler dödsfall än coronaviruset.

Pandemin orsakade ett oerhört mänskligt lidande och stora ekonomiska konsekvenser.

Vi känner alla till denna kris som drabbade oss alla, våra anhöriga och vänner. Men det finns en kronisk vårdkris som är tämligen okänd.

Det gäller den främsta behandlingsbara orsaken till sjukdom och för tidig död i världen - förhöjt blodtryck, en sjukdom som ligger bakom miljontals dödsfall årligen.

Cirka 30 % av världens vuxna befolkning har högt blodtryck, 1,3 miljarder personer, dubbelt så många som för 30 år sedan. Bara hälften har någon form av behandling.

Mer än 2 miljoner personer i Sverige har högt blodtryck. Majoriteten av de som har högt blodtryck får inte en tillräcklig behandling och pga detta drabbas många i Sverige av stroke, hjärtsjukdomar och en för tidig död.[1][2]

Högt blodtryck är den viktigaste faktorn som går att påverka för hjärt- kärlsjukdom och för tidig död.[3] Genom regelbunden kontroll av blodtrycket kan antalet strokefall halveras. Kontroll av högt blodtryck är viktigt åtgärd för att undvika sjukdomar och en för tidig död.

Vad kan vi göra?

Sverige har en internationellt sett effektiv sjukvård men den förebyggande vården kan förbättras. Personer som upplever sig som friska bär ofta på oupptäckta sjukdomar eller förstadier till sjukdomar, där en tidig upptäckt och behandling kan ge betydande hälsovinster och minskade samhällskostnader. Blodtryck och diabetes är sådana exempel.

En tidig upptäckt av sjukdomar har generellt en mycket stor betydelse för behandlingsresultat och prognos. Det gäller både hjärt- kärlsjukdomar och många cancerformer. Tillika så finns stora hälsovinster att optimera behandlingen för behandlade patienter. Ofta har patienterna en behandling som inte fungerar.

Förbättrade blodtrycksvärden ger en minskning av antalet insjuknade och döda i hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och sannolikt även vaskulär demens.

Många andra sjukdomar kan tidigt diagnostiseras mobilt, i hemmen eller på arbetet.

⁃ 450 000 personer i Sverige har typ 2 diabetes, 44 % uppnår inte rekommenderat behandlingsmål. 200 000 har sjukdomen utan att veta om det[4]. En miljon har prediabetes, ett förstadium till diabetes.

⁃ Ofta förekommer både högt blodtryck och diabetes hos samma person. Cirka varannan person som behandlas för högt blodtryck eller höga blodfetter har också prediabetes (förstadium till diabetes) eller typ 2-diabetes utan att veta om det.

⁃ Cirka 500 000 personer i Sverige har sömnapnésyndrom som ofta är oupptäckt. Detta kan förorsaka bl a högt blodtryck. Väntetiderna för utredning är ofta långa.

⁃ Uppskattningsvis över 300 000 personer i Sverige har förmaksflimmer (med ökad risk för stroke) men sjukdomen är ofta oupptäckt.

⁃ Omkring 400 000-700 000 personer har KOL, men endast en mindre andel, ungefär 30 procent, har fått diagnosen. En enklare KOL - screening görs lätt mobilt.

⁃ En kontroll av blodfetter kan göras mobilt med snabbt svar.

⁃ En effektiv screening av flera cancerformer är möjlig att göra mobilt (t ex prostata-, cervix-, coloncancer, hudcancer).

En mobil uppsökande verksamhet tillsammans med effektiva digitala lösningar är ett framtidsområde särskilt som de diagnostiska metoderna blir billigare och mer avancerade (t ex med avancerad mobil laboratorieutrustning, precisionsmedicinsk diagnostik och framtida genetisk screening).

En mobil uppsökande verksamhet tillsammans med effektiva digitala lösningar är ett framtidsområde

Vad kan regioner, kommuner, länsstyrelser samt de myndigheter som arbetar med folkhälsa göra för att förbättra och utveckla nya metoder och arbetssätt för att främja folkhälsa? Vad har civilsamhället för resurser? Vad kan näringslivet bidra med?

Vilken ytterligare information eller forskning behövs för att vi ytterligare skall förnya arbetet med aktiv prevention? Vi borde ha tillräcklig, om ej fullständig information för att pröva nya uppsökande, preventiva insatser.

Det krävs att företag utvecklar kraftfulla, innovativa metoder som kan sättas in tidigt - både med förebyggande screening och intervention vid lämpliga sjukdomar/målgrupper. Det finns lovvärda initiativ och goda exempel i t.ex. Kanada.

Det är tillika ett mycket viktigt arbete att påverka livsstilsfaktorer som kost, rökning, fysisk aktivitet och då handlar det inte om enbart teknisk diagnostik. Betydelsen av en uppsökande mobil vård har ökat.

Någon måste börja, väntans tid är över.

Peter Lindblom, läkare och grundare av Vårdbilar

[1]https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/piiS0140-6736(21)01330-1/fulltext [2]https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hogt-blodtryck-dodar-i-tysthet [3] https://www.nature.com/articles/s41581-019-0244-2 [4] https://www.diabetes.se/aktuellt/nyheter/200000-svenskar-har-oupptackt-typ-2-diabetes/